ARGENTINA

CIF Argentina arrangerade sitt första program 2008.
Programmet är 3 veckor långt för fyra deltagare
och förlagt till den argentinska våren, september-oktober.
(Ansökningsperiod 1 december-15 januari)

Programmet består av:

Första veckan: Introduktion och orientering. Deltagarna får en överblick över den historiska utvecklingen, politisk och socioekonomisk situation i landet. Speciellt betonas socialpolitik och socialt arbete i Argentina.

Andra och tredje veckan: Studiebesök på olika institutioner och myndigheter inom socialt arbete. Besöken arrangeras utifrån deltagarnas professionella intressen och önskningar.

Utvärdering: De två sista dagarna ägnas åt utvärdering av programmet, utbyte av erfarenheter samt en avslutningsfest.

Under programmet ingår deltagande i kulturella evenemang och stadsrundturer på såväl vardagar som helger.

För programmet gäller:

• Programmet innebär heltidsengagemang och består ofta av aktiviteter på såväl dag- som kvällstid. Ãven under helgerna arrangeras det aktiviteter för deltagarna.
• Programspråket är spanska varför det krävs av deltagarna att de talar och förstår flytande spanska.
• Antagna till programmet måste bli medlemmar i sin nationella CIF-branch före avresan.
• Deltagarna förväntas delta aktivt i sin nationella CIF-branchs arbetet efter hemkomsten.
  (För deltagare boende i Sverige är CIF-Sweden den nationella branchen)
  

Ekonomi:

• Deltagaravgiften meddelas i samband med att programmet anslås under Aktuella Program (2010 - 450Euro)
• Deltagaravgiften ska betalas kontant i samband med ankomsten till Argentina.
• Deltagarna svarar själva för sina reskostnader till och från Argentina, försäkringar och personliga omkostnader som fickpengar etc.
• För finansiering av programmet finns möjligheter till stipendier. (Ett utval finns här)
• CIF Argentina bekostar kost, logi och lokala resor under programmet.

Boende, etc:

Deltagarna bor i minst 2 värdfamiljer under programmet.
Värdfamiljerna erbjuder rum och måltider, frukost och middag.

För att bli antagen krävs

Socionomexamen, social linje, fritidsledareexamen, speciallärarexamen eller motsvarande
Minst 3 års yrkeserfarenhet efter examen
Att man arbetar i direkt "klientarbete", dvs inte rent administrativt arbete
Mycket goda kunskaper i spanska

CIF Argentina efterfrågar deltagare som är icke-rökare.

Ansökan

Ansökningshandlingar, se "Att ansöka"
Ansökan ska vanligtvis vara CIF-Sweden tillhanda senast 15 januari
Tiderna kan förändras och det är informationen under Aktuella Program som gäller

Den svenska uttagningen sker av CIF-Sweden och den slutliga uttagningen av CIF Argentina.

Svensk skolkurator deltar i CIF-Argentinas första program 2008

Efter en resa på ca ett dygn med mellanlandning i Madrid landade jag på flygplatsen i Buenos Aires en tidig söndagsmorgon i mitten av september. På flygplatsen möttes jag av presidenten i CIF-Argentina, Dora del Teso, en pigg och aktiv 80-årig dam. Termometern visade på endast +8 grader vilket gjorde mig lite besviken då jag väntat mig vårvärme i Argentina.

Jag inkvarterades till en början hos presidenten som bodde i centrala Buenos Aires. Där bodde jag i tio dagar för att därefter flytta till en barnfamilj i en annan del av Bs As under resten av min vistelse i Argentina.

Dagen efter träffade jag de aktiva CIF medlemmarna i Argentina, som samtliga varit på utbytesprogram i USA eller Europa, samt de två andra deltagarna i årets program; Lucy och Gloria från Spanien. Det 3 veckor långa programmet presenterades och vi fick en föreläsning om Argentinas historia, politiska system och dess geografi.

Programmet var i sin helhet uppbyggt som studiebesök på diverse institutioner i Buenos Aires. Vi gjorde dagligen 2-3 studiebesök alltid tillsammans med någon CIF medlem. Buenos Aires är en enormt stor stad, både till ytan och befolkningsmässigt (ca 12 milj. invånare), vilket innebar att en stor del av dagarna ägnades åt att ta sig med buss eller tunnelbana till och från och mellan de olika studiebesöken. Det var inte ovanligt med 10-12 timmars aktiviteter/dag. Lägg därtill att all kommunikation sker på spanska såväl skriftligt som muntligt så förstår ni hur trött och utpumpad jag var på kvällarna! Jag kan inte här berätta om samtliga studiebesök utan väljer att berätta om ett fåtal som gjorde särskilt stort intryck på mig.

En eftermiddag besökte vi Socialhögskolan vid Buenos Aires Statliga Universitet. Skolans rektor gav oss en orientering i hur utbildningen är upplagd och vad den innehåller. Därefter deltog vi i en lektion med socionomstudenter i år 3 och 4.

Socionomprogrammet är fem år långt och innehåller mycket teoretiska studier. Studenterna gör praktik under tre års tid men enbart 4 timmar/vecka. Utbildningen är populär och har ett gott rykte. All utbildning är gratis i Argentina men studenterna måste själva finansiera sina studier vilket de gör genom att arbeta parallellt med studierna och/eller genom stöd från föräldrar.

En färdigutbildad socionom tjänar ca 3 600kr/mån vilket innebär att många socionomer har två olika jobb för att klara sin försörjning. Tillsammans med studenterna utbytte vi erfarenheter av praktiskt socialt arbete och av studiesystemen i våra olika länder.

(Bilden: Tillsammans med studenterna på Socialhögskolan vid Universitetet i Bs As.)

En dag tog vi bussen till "Avellaneda", en förort till Buenos Aires. Här besökte vi den icke-statliga organisationen "Pelota de Trapo" (Trasbollen). Organisationen startade sin verksamhet för 35 år sedan, dvs. strax före Argentinas senaste militärdiktatur, i ett område med flera industrier. Man började då med att bedriva fritidshem för arbetarnas barn. I takt med att den ekonomiska krisen i Argentina förvärrades lades fabrikerna ned och arbetarna/föräldrarna blev arbetslösa. Gatubarn började dyka upp, något som inte hade förekommit i landet sedan början av 1900-talet.

I dag är man i detta område inne på den tredje generationen som helt saknar erfarenhet från arbetsmarknaden. Organisationen bedriver idag fritidshem för ca 200 barn och ett boende för ett 50-tal föräldralösa barn. Man har även startat upp ett tryckeri och ett bageri där de äldre ungdomarna får arbeta och lära sig ett yrke.

(Bilden: Barnen äter lunch på "Pelota de Trapo")

Under min tredje och sista vecka i Bs As besökte vi tre olika "Centros de Salud" (Vårdcentraler). Samtliga dessa vårdcentraler ligger i sk "Villas Miserias" dvs. slumområden som huvudsakligen finns i de södra delarna av huvudstaden. OBS! Dessa bostadsområden finns inte ens med på turistkartorna över Bs As. I dessa områden är det en extrem fattigdom och det förekommer mycket droger och våld på gatorna. Det finns en hel del allmänna matsalar där staten står för matkostnaderna.

Vårdcentralerna vi besökte bedriver kostnadsfri primärvård och delar ut gratis läkemedel och preventivmedel samt mjölkersättning till små barn. På vårdcentralerna arbetar det läkare, sjuksköterskor, psykologer och ett fåtal socialarbetare.

Det som förvånade mig mycket var att man nästan inte alls arbetade med några förebyggande sociala program. Istället satsade man mycket på psykologer som arbetar med psykoterapi. Argentina är ett av de länder i världen där flest människor går i psykoanalys!

(Bilden: Gloria, socialarbetaren och CIF-medlemmen Silvia och jag utanför Centro de Salud No 5 i slumområdet "Ciudad Oculta".)

I programmets tre veckor ingick även en del rekreation och kulturella inslag som t.ex. sightseeing i Buenos Aires, utflykter till mindre städer utanför Bs As, besök på etnografiska museet och på ett konstmuseum med Latinamerikansk konst, besök på en "Estancia" ute på Pampan och en Tango-lektion på en sk Milonga. Dessa aktiviteter var förlagda till kvällar och helger, vilket innebar att det inte fanns mycket tid över för egen fri tid.

Vi hann dock med att en lördag besöka Uruguay som man når via en timmes båttur över Rio de la Plata. Det var underbart att för en dag lämna den hektiska och extremt smutsiga storstaden Bs As och njuta av det lugna tempot och den relativt friska luften i den lilla uruguayanska staden Colonia, som för övrigt är upptagen på FN:s världsarvslista.

(Bilden: Lucy, jag och Gloria i staden Colonia i Uruguay.)

Jag är glad och tacksam över att jag fick möjligheten att göra denna resa till Argentina som gav mig nya perspektiv på både mitt yrkesliv och på mitt privatliv i Sverige. De argentinska CIF-medlemmarna hade verkligen ansträngt sig för att kunna genomföra ett innehållsrikt och bra program för oss. Jag har fått vänner för livet, både i Argentina och i Spanien.